innan jag påbörjar del 2 måste jag bara säga att shit va glad jag är över att vi tagit oss igenom alla jobbiga perioder! En av Js kompisar har varit ihopp med sin tjej i 3 år och jag hade ett snack med henne idag... de har det riktigt tufft! Mycket för att han är som J, svår att leva med ibland men omöjlig att sluta älska!

del 2 av vår saga

J

Gymnasietiden blev enklare äntligen. Han kom först in på mattegymnasium men ville inte bo i Stockholm, istället blev det natur med så mycket matte och fysik som gick. Äntlgen fick han bra vänner, det var OK att vara ambitös och det långa och gängliga började jämna ut sig. Fortfarande längre än alla andra men lite muskler gjorde att det spinkiga blev bättre... och exemen försvann.

Det dåliga självförtroendet satt dock kvar så tjejer blev det inte mycket med. Han fattade inte att han började se rätt bra ut. Det blev de första ölen vid studenten men alkohol var inget han gillade så tonårsfyllor blev det inget med. Efter gymnasiet blev det inte något med lumpen, han var för lång! Direkt in på universitetet för plugg på tekniskfysik linjen. Ingenjör var målet. 

Redan efter ett år bestämde han sig för att lämna plugget ett tag och ge sig ut på en resa utomlands med två kompisar. Jorden runt på ett år... sommaren innan han gav sig av hade han sin första flickvän. Blev aldrig något seriöst men välbehövligt för självförtoendet! Sex försökte han sig på...

På resan blev det detså mer damer... han upptäckte att tjejer faktiskt gillade hans utseende och självförtoendet som så länge varit nere i botten blev långsamt bättre. Längre än ill kyssar gick det dock inte, och snart hade året med resan gått... dags att ge sig av hemåt igen. Gissa vem han mötte då?

Fru A

Fru A:s gymnasietid bestod av ny kärlek, sex, resor, goa vänner, hångel, krossat hjärta och... lite plugg! Språk gick hon, i sin lilla hemstad. Järngänget bestod av 4 tjejer och de hängde ihop i vått och torrt (gör det fortfarande). Hon skaffade pojkvän första året men han bodde i Frankrike... tvättäkta fransos hon mötte på utbytesresa.
 varhe lov tillbringade med honom. Han och hon tog varandras oskulder och kärleken var bitterljuv och intensiv.

Åren gick och efter studenten flyttade hon till Paris för att komma närmre sin kärlek men snart stod det klart att kärleken överlevde avstånd men inte närhet. de gjorde slut. I Paris träffade hon den äldre Amerikanen... wining and dining! Vänskapen består än idag men kärlek blev det aldrig.

Efter en vild tågluff genom europa med bästa vännen stod hon vid ett vägskäl. Studier och bli seriös - eller fortsatt vilda resor och tillfälliga jobb? Hon var nu 21 och tänkte att det var dags att bli vuxen.. tog stig till studiestaden Linköping och påbörjade sina studier till att bli lärare. Tillfälliga romanser och nya väner bjöd första terminen på! Studierna gick som en dans...

to be continued...

Igår skrev jag om längtan efter att J ska komma hem igen... och jag skriver mycket om vårt kämpnde i barnlöshetsytredningen. Men hur började allt? denna historia är lång och jag delar upp den i bitar. detta inlägg kommer att handla om hans respektive min bakgrnd

J

Föddes i Linköping 1984, föräldrarna bodde då på morföräldrarnas gård men pappan hade inget intresse av att arbeta som bonde, något som skapade en del sitningar mellan pappan och mammans familj, något som senare ledde till skilsmässa. Js äldre syster stannade på mammans gård och pappan och J flyttade 20 min brt, fortfarande på landet.

J växte upp nära sin farmor oh farfar, var där mycket som liten. Pappan hade ganska hårda regler med tydligt att han älskar J mer än något i världen. J leker ed barnen i byn och har en fin barndom, pappan träffar en ny kvinna som han är tillsammans med hela J:s uppväxt. J träffar sin mamma och syster på helgerna men bor heltid hos pappan.

Skolåren blir tuffa. I början av mellanstadiet börjar mobbing som fortsätter hela skoltiden (upp till gymnasiet). Han är ensam, utstött och självförtroendet får sig en rejäl knäck. Han har alltid varit ambitiös i skolan, matte är hans starkaste ämne, och är inte intresserad av bus eller upptåg, detta hjälper inte situationen precis. inte heller att han är längre än alla de andra, spinkig och med exem.. det var hårt! Sporten hjälper till lite. Han håller på mycket med badminton och schack, men håller mycket på med annan sport också. Är utomhus massor med pappan.

Fru A

Fru A föddes på västkusten 1984, får i ganska tät följd 2 yngre systrar och hela familjen flyttar ut på landet. Ett stort hus som är ett renoveringsobjekt som aldrig ska komma att färdigställas. I den lilla byn finns många barn att leka med men Fru A leker allra bäst med lillasyster L. De är uppfostrade ganska fritt, går på en mysig landet skola och saknar ingenting egentligen, trots att föräldrarna har det  knapert. detta var inget flickorna märkte. de hade varandra, massa kärlek från föräldrarna och mycket vänner.

Fru A är aldrig särskilt ambitiös i skolan, till skillnad från lillasyster L. Men hon klarar sig fint, kanske mycket tack vare att hon alltid läst mängder av böcker, språk kommer lätt. Det är först på högstadiet hon skaffar sig "bästisar". Innan dess är hon vän med de flesta. På högstadiet bli hon förälskad på avstånd i en kille sm inte vet att hon finns. Denna förälskelse ska komma att hålla i sig i 3 år! Det är på högstadiet Fru A upptäcker att hon är riktigt kass på matte, fysik, teknik... allt sådant. Friidrott är sporten Fru A och hennes systrar sysslar med. Bästa grenarna är diskus och höjdhopp.

Fortsättning följer...

suck. Where to begin!

Var ledsen, nere och funderar mycket. Alkoholen gjorde det inte bättre direkt. Och vad gör jag? Ringer en vän? Nej. Pratar med familjen? Nej. Kontaktar bortresta maken? Nej.

Vad jag gör är så puckat! Mailar en gammal flamma av någon märklig anledning. en amerikan som jag har sporadisk kontakt med... frågar honom om hans bröllop och kommande bebis osv.Inte exet som meddelade sina barnplaner, inte han... detta är en snubbe jag aldrig ens haft ett förhållande med. En flamma, det är rätt ord. SUCK! Hälften av vad jag skrev ångrar jag... fy! Inget flirtande alls, inte så... men onödiga kommentarer som visade att jag bryr mig om hans liv... på ett vis JAG blivit sur om J brytt sig om en gammal flamma. ONÖDIGT!

Men dagen blev bättre. Åkte till Bergs slussar med tre polare och åt god mat, satt i solen, tog en kaffe. Precis vad jag behövde! Nu vill jag bara ha en lugn kväll hemma och sedan krama om min underbara man när han kommer hem imorgon. Han är så fin... har alltid tyckt att han är en bättre människa än vad jag är... detta är bara ytterligare bevis!

Fy vilken ågren jag vaknade med idag (självklart vaknade jag också aldeles för tidigt). Drack alkohol igår... själv. Det var verkligen en "dränk mina sorger" kväll. Och alltid när jag blir full och är ensam så gör jag puckade saker... skriva mail t.ex På engelska... FY va jobbigt det är dagen efter.

Lägger upp detaljerna senare, ni vill jag bara krypa ner under täcket och glömma gårdagskvällen. Ska iväg med kompisar lite senare.. men jag ska inte köra bil så länge huvudet känns såhär.

Fy va jag ångrar gårdagen!

Glömde uppdatera om gårdagen! Det ser jag som positivt eftersom jag inte önskar mala på runt runt om vår barnlöshet.

Igår tog jag nya TSH-värden prov, ska se vad levaxinet gjort för mig såhär långt. Värdet BÖR ligga på 0,5-2,0 vid försök till graviditet (även under grav). Mitt låg på ca 5 och sjönk till 3,5... så inte optimalt men heller inte katastrof.

Kvinnan som skulle ta mina prover var INTE så bra. Jag ha   r ju lämnat en massa prover och hittills har det gått fint. Stick i vänsterarmen och så är det bra... denna kvinna verkadenervös redan från början. Tryckte runt en massa i armvecket och fumlade med allt. Hon stack tillslut men inget blod kom... hon bad om ursäkt, fumlade och svamlade lite till, stack sedan högerarmen. Stack tydligen fel och flodet forsade... suck! Gick i alla fall bra, skulle baa ta ett rör denn gång tydligen? Lite märkligt eftersom förra TSH provet var 2-3 rör (minns inte exakt). Så jag tror att hon gjorde fel.. tror att det behövdes ett rör till. Vi får se vad läkaren säger.

Nästa steg är måndagens spolning. Hu så nervöst! Håll tummarna för att detta ska gå vår väg!

Idag är jag helt ensam hemma och ska inte träffa någon. Planen är att inte prata alls! När man har ett sådant jobb som jag har, när man håller monologer och dialoger hela arbetsdagen och sedan åker hem och umgås med vänner eller make... då är det skönt med sådana här dagar!

Jag börjar morgonen med kaffe och sunset beach (guilty pleasure). Detta följs av städning, tvätt och en lång promenad. Sedan tänkte jag åka till återvinningen och sista men inte minst börja packa inför the big move! Underbar dag i tystnad. J är kvar på Öland och kommer igen söndag kväll.

Sista dagen innan avslutningsveckan, sista lektionen någonsin med min underbara bygg/el tvåa! Oj va jag kommer sakna dem nästa år! Det trodde jag ALDRIG i början av förra terminen när stämningen var kass, eleverna uppkäftiga och jag en sur-tant!

Men oj va de har växt som personer! De är glada, mysiga, kan ta uppgifter på allvar, schysta mot varandra och mig... sådan kontrast mot "skitungarna" i bygg/el klassen under dem... de vidriga ettorna! Visst finns det guldkorn även där men mestadels vill man ta dem i kragen och kasta ut dem. Men de kan växa till sig de också antar jag!

Nästa år kommer jag att ha 3 kurser franska, steg 3-4-5, två engelska 5 (bygg/el och teknik), en engelska 6 (teknister) samt en engelska 7 (teknister). Mestadels killar alltså. Är egentligen bara i franskan det är lite tjejer... men även om det är kul med blandade klasser så känner jag verkligen att det är enklare att undervisa grabbar generellt. Haft så många drama-queens under åren. tjejer som inte gjort ett skit under året och som kommer sista veckan och bölar och ber om fler chanser. På allvar har jag sedan varit med om att man gett dem chanser men de väljer att åka till Mallorca/Magaluf/Ibiza och tror att chansen finns kvar när de kommer hem... sedan är det ju lärarens fel om de får F och de går till rektorn och bölar igen.. suck! Skillnad då på grabbarna som inser att de inte presterat under året och förstår varför de får betygen också. Nu gereraliserar jag väldigt, jag vet... men min uppfattning är att tjejer tror att de ska komma någonvart med lite tårar, tjat och påtryckning från föräldrar. killar inser att de måste kämpa under året för höga betyg.

Nu låter det som att jag avskyr mitt jobb, det är helt tvärtom. Och jag kan sakna kontakten jag lättare får med tjejerna... men i slutet av läsåret är det underbart att ha "enkla" klasser. Och visst finns det toppenduktiga grabbar med höga betyg! I min tekniketta får jag 4 A:n (alla killar) samt 3 B:n (också killar). Och inget tjafs. Alls.

Åter till betygsättning nu... hang in there alla lärare, ett par veckor till!

dagens pass i min och Idas summer challenge bestod av 35 min löpning till slumpad låtlista.

Jag var så galet osugen på att ge mig ut idag så jag behövde lägga bort all form av press på tid och prestation för att alls komma ut på löprundan.

Jag satta därför min spotifylista som jag döpt till "Blandat" på repeat. Den listan gör verkligen skäl för sitt namn, där finns allt från Volbeat till Black Ingvars, Enya och Linnea Henriksson... allt från det lugnaste lugna till speedad the Darkness... så jag bestämde mig för att springa efter tempot i slumpad låt. Finkad jättebra! Fick en lång "paus" med lätt jogg i mitten då "av längtan till dig" åtföljdes av "fri till slut"

Stolt över att jag tog mig ut! 6 pass på 7 dagar är en bra start på denna utmaning! Kanske jag kommer lyckas med mina 45 pass på 65 dagar? Hoppas! Ska kämpa för det i alla fall!